Födelsedag

Igår blev jag ännu lite vuxnare och mognare. Nu har jag alltså levt i 25 år. En fjärdedel av mitt liv om jag har väldigt mycket tur, en tredjedel om jag har mycket tur och halva om jag har tur, Men vem vet, kanske lever jag för evigt?
Hur som helst inleddes dagen med bit fazer blå, världens godaste choklad enligt mig och paketöppning. Familjen hade skickat med ett litet paket som skulle öppnas på den rätta dagen. Det var en liten miranda-nalle. Jättesöt! Sen blev det en hastig frukost och en rask promenad till IBC.

varning! Jobbsnack...
Jag och Agnes redigerade totalt fyra inslag inför simningen och löste en herrans massa teknikstrul, Avid media composer (redigeringsprogrammet) är vanligtvis ingen favorit hos mig och även om det kändes bättre under dagen ger det mig gråa hår. Varför krångla till allt så förbannat!? Idag lyckades jag iaf lista ut hur man hoppar mellan klipp utan att hamna i Trim-läge. Något som irriterat mig i flera år. Känner mig mycket nöjd med dagen än så länge och tycker nog att jag har gjort mitt för idag. Misstänker dock att redaktören inte håller med. Ska klippa lite bågskytte med Cecilia strax.

Hur var då resten av födelsedagen?
Jo, efter jobbet käkade vi middag på Roasted Duck. Testade dumplings vilket var helt okej. Typ som köttbullar inpackade i nån slemmig version av pasta. Sedan fick jag med mig Dolken och Kirre ut på stan för att ta en drink. Vi hamnade, igen, nära Bell Tower. Där låg en jättemysig sjö med en massa barer och nattklubbar. Vi hamnade på en klubb där ett liveband spelade. Helt okej men lite segt så vi gick vidare och satte oss ute i ett par röda, mjuka soffor och tog en öl. Temperaturen på kvällarna är helt perfekt. Varmt men inte svettigt och inte så fruktansvärt fuktigt som det är på dagen.

Hotellpersonalen
När jag kom ”hem” (har sovit här två nätter och det känns redan som hemma) stod en vinflaska på skrivbordet. Det var hotellpersonalen vid receptionen som sett att jag fyllde år och skickat upp en present. Gulligt! men mer gulligt var att de hade skrivit egna små hälsningar på kortet och ritat en tårta osv. Jag blev helt rörd!
När jag och norrmännen checkade in i onsdags fick vi skriva våra autografer på en stor Paralympicstavla och så tog de kort. Jaha, tänkte jag. Det där kommer dom försöka sälja dyrt till oss sen. Men icke! I torsdags när jag skulle ta hissen upp till rummet sprang en receptionist ifatt mig och gav mig korten. Inte en krona skulle hon ha. Eller ja, Yuan eller Renminbi heter det väl här.
Under frukosten är dom dock en aning enerverande. Det är ungefär fyra ggr så mycket personal som gäster så jag känner mig rätt uttittad. Så fort man skedar upp den sista yoghurten är dom där och plockar bort tallriken innan skeden ens nuddat munnen.