Hong Kong dag 1 o 2

Sitter i en mjuk fåtölj och avnjuter en kall öl på ett hostel i Peking. Känner värmen i knäet ifrån laptopen och hör de andra gästerna som mumlar lågt och sövande. Efter tre dagar i den galna staden Hong Kong uppskattar jag den svala stillheten som finns i detta rum och jag uppskattar ensamheten.

Efter att ha samlat ihop mitt förvirrade jag och tagit expresståget in till stan, listat ut vilken tunnelbanelinje jag skulle ta och sedan hittat upp ur underjorden fick jag en mindre chock. Jag vandrade ut i ett inferno av ljud, lukter och värme. Jag var framme i Mong Kok. Den mest tätbefolkade stadsdel i Hong Kong. Jag flydde in på en restaurang och sjönk ner på en stol. Beställde en cola och en ostomelett och njöt av AC:n. Efter en halvtimme vågade jag mig ut på gatan igen och började småpromenera i väntan på att klockan skulle bli 17.30. Efter 25 meter är jag genomblöt av svett och helt slut av att kånka på alla väskor så jag hittar till en liten s.k. park eller ”sitting down area” och där slår jag mig ner och läser en bok och försöker vänja mig vid alla nya lukter och ljud.

Klockan 17.28 står jag vid exit A och ser rätt dum ut. Jag har ju ingen aning om hur Kimberley ser ut och det passerar ungefär 70 tjejer i 20 årsåldern varje minut. Till slut kommer en glad tjej fram och det visar sig vara hon. Vi vandrar iväg och går en bra stund igenom en gata med en massa marknadsstånd. Till slut är vi framme vid deras port och vi lyfter mina satans väskor hela vägen upp till 4e våningen (kändes som 44:e) och då rinner det på ryggen!!! Vi sitter där och pratar om allt möjlig och efter nån timme kommer Niklas hem. Han ser ut precis som vanligt och det känns precis som vanligt att prata med honom även om det säkert är 4 år sedan vi sågs.

Niklas föreslår att vi ska testa Hot Pot men jag är lite skeptisk eftersom jag har hört att det är omöjligt att äta såna eftersom de är så starka.
- Men va fan, tänker jag. - Man lever ju bara en gång! Det visar sig vara jättegott. Inte alls starkt. Kimberley beställer in en massa skumma saker bl a ko-nerv och gris-hud. Jag håller mig till Spenat, tofu, biff, championer och nån slags sparris som var jättegod.

Dagen efter tar jag sovmorgon medan de andra stackarna går till jobbet. Vid elva tiden orkar jag gå upp och åker in till Central. Det område som Niklas jobbar i och där de högsta skyskraporna ligger. Vi möts upp och går upp emot Sofo där en jättelång rulltrappa ligger. Ett mysigt område där det enligt Niklas är trevligt att ta en efter jobbet öl. När vi kommit högst upp hoppar vi in i en taxi och åker till Peak Tram. En slags spårvagn som kör upp till Victoria Peak där den häftigaste utsikten finns. Jag står och stirrar ut över staden i vad som känns som en evighet och förbannar tidsskillnaden för att jag inte kan ringa Kalle och berätta vad jag ser. Jag tar en massa kort och kollar lite i kikaren och sen åker jag ner till Niklas som väntar i TV-spels globen. Vi testar att spela Spore och jag blir jättesugen på att köpa det men av nån anledning gör jag inte det. Dumma, dumma jag!

Nere i stan igen går vi förbi Niklas ”lilla” skyskrapa (hans kontor ligger på 23e våningen) och så käkar vi för-middag på ett vietnamesiskt ställe. Biff med citrongräs o nudlar. Mycket gott även om han fick använda sina kunskaper i Mandarin för att få det rätt. Huvud-middag äter vi med Kimberley som nu har slutat jobbet och vi går till ett ställe med Peking-mat. All asiatisk mat liknar varann och jag är inte riktigt med på skillnaderna. Vi käkade fläskkött med sweat and sour sås. Något som jag inte är så förtjust i hemma men här var det en helt annan grej. Mycket gott! Mätta och belåtna vandrade vi genom smågatorna. Jag hittade en massa fina kläder som, kanske inte helt otippat, var alldeles för små. Trots storlek XL. Suck! Inte lätt att vara stor viking bland små asiater.

Världens mysigaste bar finns i Hong Kong. Den har inga skyltar och vet du inte att den finns där hittar du den inte. Kanske inte ens då. Den känns precis så som man föreställer sig att romantiska Paris är. Kristallkronor i taket, frasiga draperier, ljusblå väggar med gulddekor, fransk jazzmusik och drinkarna sen... En himmelsk Strawberry Daquiri gjord på färska jordgubbar upphällt i ett glas med chokladpudrade kanter. Ingen beskrivning i världen kan göra den rättvisa.


Upprymd efter drinkupplevelsen och kanske lite av alkoholen vandrade vi genom Hong Kong island ner till färjorna och tog en Star Ferry över vattnet till Kowloon-ön. Vi köpte en Mister Sooftie-mjukglass och gick längs vattnet och kollade på utsikten. Hundratals vackert upplysta skyskrapor. Vi gick igenom TST och upp på Kimberley street och vidare till en bar gata där vi gjorde kvällens sista anhalt och kvällens sista drink fick bli en gammal hederlig Mojito.

Nu är fåtöljen inte längre skön och ögonlocken mer än lovligt tunga så jag ska krypa ner i min överslaf och sova gott.