Peking, de två sista dagarna.

Imorgon lämnar jag Kina. En del av mig har längtat efter den här dagen men nu känns det bara konstigt. Det finns så mycket mer som jag vill se, så mycket som jag vill göra här och så många människor som jag vill lära känna.

Jag har haft två bra dagar här i Peking. Igår var jag verkligen effektiv och fick en massa gjort. Jag hoppade över frukosten och började vandra emot förbjudna staden. Egentligen skulle jag ta en buss men jag hittade inte busshållsplatsen så jag gick in en park istället. Det visade sig vara en bra idé för där fanns en vacker utsiktspunkt över förbjudna staden och stora delar av Peking. Det är verkligen en stooor stad. Nedanför det lilla berget fanns en öppen yta där tre olika dansgrupper höll till. Det var mest äldre människor som dansade tango, nån slags traditionell kinesisk dans och någon typ av friskis & svettis-dans. Jag satt och tittade en stund och jag tycker att det är modigt av dom att göra det så offentligt. Det händer ju väldigt sällan hemma.

Efter en stund började magen kurra så jag köpte en majskolv och gick in i förbjudna staden. Jag hyrde inte en sån där audioguide och kanske skulle jag ha gjort det för jag kände mig ganska uttråkad efter en stund. Visst är det intressanta och vackra byggnader men efter nån timme så är det inte så annorlunda och spännande längre. Det var dock lite spännande när folk kom fram för att fråga om de fick ta kort på mig tillsammans med dom. Särskilt söta var skolbarnen som blygt frågade på knagglig engelska.

Jag gick in på den norra sidan och gick ut på den södra. Så jag hamnade på Himmelska fridens torg när jag kom ut. Det var ganska trevligt eftersom det var så stressigt sist jag var där. Jag tog en del bilder på de stora blomsterarrangemangen som de hade där och sen gick jag med bestämda steg till restaurangen där jag, kirre och cecilia åt den goda kycklingrätten. Den var minst lika god som jag mindes den och jag var faktiskt lite imponerad över att hitta dit igen.

Proppmätt tog jag en taxi och åkte till Silk Market för att turistshoppa lite. Jag köpte en massa grejer och prutade som en tok. Nöjd men trött bestämde jag mig för att ta en fotmassage. En kille i rosa pikétröja börjar bada mina fötter och antyder att jag behöver en pedikyr. Visst säger jag. Han har så rätt.
Nu är jag bara dumt gammaldags och fördomsfull men det kändes ganska fel att det var en kille som fixade mina fötter. Jag fick samma typ av känsla som när killen i tvätteriet började plocka i mina skitiga trosor. Hur som helst sitter jag kvar och försöker njuta men det var lättare sagt en gjort. Antar att fotmassage inte är så njutningsfullt. Gött efteråt var det iaf.

Kvällen spenderade jag på hostellet tillsammans med min kära laptop och en porlande fontän och jag fick till en riktigt bra dag helt på egen hand.


Sista dagen i Peking och jag vaknade alldeles för sent egentligen. Menmen, jag har ju faktiskt semester så jag börjar småprata med tjejen i våningssängen bredvid som kom nån gång under natten. Hon reser också själv och verkar trevlig så jag frågar henne om hon vill hänga med till tempel of heaven. Vi käkar lite frukost och kollar in när de andra killarna i vårt rum spelar schack. Sasha, killen från Schweiz (eller Zürich om orre läser) vinner efter en hård match.

Jag tänker att det kanske kan vara en bra idé att vara lite ekonomisk så vi ska försöka ta bussen vilket säkert är jätte enkelt, bara man hittar till hållplatsen. Efter att ha frågat ett gäng kineser om vägen med hjälp av min ”Beijing Pointer” så hittar vi rätt och kan ta buss nr 814 till Hong Qiao. Vi går in i parken som omger templet och där hänger en massa äldre människor som spelar kort tillsammans och spelar en slags hacky sack-spel. Några sjunger Pekingopera och några dansar. Väldigt mysig atmosfär och även om vädret är riktigt kallt och höstigt så blir jag alldeles varm av värmen från dessa människor.


Väl inne i tempelområdet finns det bara turister som fotar allt och jag och Colleen är inga undantag. Efter några timmar har vi sett det som finns att se och lite till och vi går mot östra utgången och mer turistshopping på Pearl Market. Jag köper tre usb-minnen och har precis börjat leta efter pärlörhängen när en vänlig röst upplyser oss om att dom stänger för dagen. Extremt irriterande så nu måste jag hoppa i säng så att jag kan gå upp tidigt imorgon och fortsätta innan jag åker till flygplatsen.






Imorgon skriver jag antagligen ifrån Karin o Tobbes vardagsrum. Det ska bli skönt att komma hem men jag hade lätt kunnat vara kvar här en vecka till.



Sista timmarna i Peking och jag är uppe med tuppen. Nästan iaf. Jag går förbi ett utomhusgym där ett gäng kineser motionerar och umgås. Ser lite roligt ut men varför inte. Det kanske hade funkat i Sverige också. På sommarmånaderna iaf. Jag hoppar in i en Taxi och anländer till Pearl Market strax efter att dom har öppnat. En timme har jag på mig och jag shoppar och prutar för allt vad jag är värd. Jag lämnar byggnaden efter 58 minuter och då har jag investerat i ett gäng örhängen, 5 fickspeglar, ett par pärlörhängen till mamma och en klocka till Sandra.
Jag säger hejdå till mina nya vänner på hostelet och hoppar in i ännu en taxi och åker mot flygplatsen. Taxichaffisen kan lika mycket engelska som de andra men vi har ett riktigt underhållande samtal med hjälp av gester och miner. Bland annat hytte jag med näven åt en annan taxibil som körde som en tok. Det var uppskattat och han skrattade nog i fem minuter.
Väl på flygplatsen är jag hungrig och ska äta lite när jag upptäcker att plånboken är borta. Helvete!!! Jag har blivit bestulen! eller har jag bara tappat den? Jag lämnar bordet och går runt på terminal 3 och letar. Ingen plånbok. Jag letar upp informationen för att göra en stöldanmälan men kvinnan tittar ingenkännande på mig och när jag frågar om någon lämnat in en plånbok skiner hon upp och börjar vifta med min lilla skattkista i fejkläder.
Allt är kvar och jag kan äta en sista asiatisk sushi-middag innan det är dags att gå på planet och
flyga hem.