Sällskapsresan - eller - finns det svenskt kaffe på hotelllet?

Sådär ja, då var vi på plats i solstolarna. Har precis käkat lunch och sippar nu på en sötsliskig jordgubbslikör. Charter precis som det ska vara.

Resan startade i ett snöigt Stockholm efter 4 timmars sömn (julfest kvällen innan). Sov som en gris hela vägen till Karlstad (inklusive dregel). Hem till öa för att lämna lite bagage och julklappar och sedan en spännande biltur ut till flygplatsen. Lite exotiskt att flyga från Karlstad. Det var första gången och det liknade Bromma en hel del. Alltså pyttelitet men fyllde sin funktion. Brorsan som under den här semestern går under epitetet “Stig-Helmer” fick såklart ta av sig skorna i säkerhetskontrollen “Kolla in terroristen!”.
Väl inklämda i planet fick vi beskedet att “det var trångt i luftrummet över Spanien så vi fick gott sitta och vänta en timme innan vi lyfte”. Ursäkta?! Trångt i luftrummet??? Jag förstod ingenting men det är ju såå härligt att flyga charter så vi var alla vid gott mod. “Vad hääärligt att sitta här en timme extra”.

Efter ett par ögonblick var vi så framme och det var semester. Stig-Helmer (alltså brorsan) hade inga problem med bagaget den här resan men det var tydligen lite klurigt att sätta sig i taxin. Stig-Helmer stod kvar och taxi-chaffisen drog iväg.
Fru Storch (Mamma) ropar i panik “STANNA!” (på ren svenska).
Taxin stannar och Stig-Helmer ropar i återhållen panik “Bilen står på min fot... BACKA!!!!”
Jag ropar det internationella kodordet för backa “Back! Back! GO BACK!” (Inte reverse som brukligt vore).
Taxi-chaffisen backar skrattandes och Stig-Helmer hoppar kvidande in i taxin.


Framme vid hotellet väntade välkomstkommittén bestående av Maggan och Roger som av en slump hamnat på samma hotell, samma vecka som vi. Misstänker att de kommer bidra med en del spännande äventyr under veckan. Efter lite öldrickande på en varm och fuktig balkong somnade jag som en stock. Drömde dock lite oroväckande om jobbet. Drömde att jag var ledig och var ute och shoppade skor när en kollega (bior) kom inrusandes och med andan i halsen frågade vart jag hållit hus hela dan. Jag var tydligen inte ledig och nu var det bara en timme kvar tills det var dags att vara scripta på Rapport. Panik! Lite härligt småstressad vaknade jag upp och insåg att det var nog en bra idé att åka på semester.