Jag har ju typ en hemmaman numer. Kalle är ju mellan två jobb, så att säga, så han fixar det mesta här hemma. Idag kom jag hem efter jobbet till dukat bord och medan jag kollade på klassikern Dödligt vapen gjorde han efterrätt. Livet är gött, tänkte jag. Sen funderade jag lite till och kom fram till att det måste ha varit optimalt att ha varit man på typ 50-talet. Gå till jobbet på morgonen, träffa arbetskamrater och få lite självbekräftelse. Sen hem till frugan som lagat maten och tagit hand om ungarna. Sitta i fåtöljen och läsa tidningen med en whiskey i handen och koppla av eftersom arbetsdagen varit så påfrestande. Ta en sväng till puben och hänga med grabbarna innan man kryper ner hos frugan och utkräver lite äktenskaplig plikt. Det är ju trots allt du som drar in pengarna till hushållet så det är väl inte mer än rätt liksom. Hela samhället tycker att precis sådär ska det vara så du slipper dåligt samvete och somnar gott så att du är utvilad till nästa dags bravader.
Det skulle vara nått det. Eller kanske inte. Antagligen var det inte alls sådär att vara man på 50-talet. Men att vara kvinna på 2000-talet och för tillfället ha en hemmaman är ganska nice.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar