torsdag, januari 22, 2009

Gräset är grönare på andra sidan Atlanten

I 3 månader har jag vistats i min lilla bergsby, officiellt skrivandes på min uppsats, inofficiellt - varit ledig. Jag har vant mig vid Kanada och allt vad det innebär och känner mig hemma på nått vis. Vägskyltarna är inte längre en konstig variant på de som finns hemma i Sverige utan de är normen. Att Kandadickerna kör som idioter är konstaterat och anammat. Alla telefonstolpar och kablar som löper härs och tvärs genom luften känns lika självklara de. Varför ska man gräva ner dom i backen? På affären är fisk dyrt och kött billigt. Vatten köpes i 4 liters dunk, märket Compliments är både bra och billigt. Mörkt bröd är här en kusin till Pågens Rasker och man köper självklart vin och öl samtidigt som man köper 2% mjölk av märket Naturel. Jag har kommit underfund med vardagsstrukturen och känner mig inte fullt lika vilsen som i början. Jag uppskattar verkligen det vackra vinterlandskapet som jag får uppleva även om jag fryser röven av mig emellanåt.
Nu väntar istället Stockholm, pulsen, tunnelbanan och slasket, familjen, vännerna och jobbet... jag längtar... till och med efter slasket!
Jag kommer sakna lugnet i Kanada och så skäggapan såklart... men jag kommer ju åka tillbaka och spendera ytterligare 3 månader i min kära gungstol.

Inga kommentarer: