Stopp i lagens namn!

På väg hem från gymet idag upptäckte jag en vit bil som körde uppe i röven på min kära fårrd. Bytte fil för att släppa förbi men det hjälpte inte. Då upptäcker jag att det står police på motorhuven.
- Ops! tänker jag. Vad har jag nu gjort? Ingenting olagligt kommer jag fram till, så jag fortsätter att köra exemplariskt men farbror blå följer enträget efter.
När jag svänger in på den branta vägen som leder upp till vårt hus börjar saftblandaren blinka. Det var precis en sån där som de har i amerikanska filmer och jag funderade på om det var läge för en actionfylld biljakt. Mitt sunda förnuft tog dock snabbt över tankeverksamheten och stannade bilen, hissade ner rutan och inväntade polisen som respektfullt kom gående.
Det var en fru blå som kikade ner på mig och sa något obegripligt på franska. Efter lite knagglig engelska förstod jag att hon ville se mitt körkort.
- Javisst, sa jag men insåg i samma sekund att jag hade glömt det hemma. Letade lite för syns skull i väskan och riktade sedan en mycket oskuldsfull blick mot polisen och frågade henne om vi kunde åka upp för backen, hem till mig, för att hämta det. Hon frågade då vart jag bodde och jag trasslade in mig en flumig förklaring om att jag kommer från Sverige... Stockholm... men bor i Sainte-Adèle... upp för backen här och till vänster... på Chemin de la Croix... 820...
-It's okay, sa hon då strängt och fortsatte med något på franska igen, pekandes på mitt biltak där det låg två decimeter snö.
- Remove the snow? försökte jag med
- Yes! sa hon strängt och gick iväg.
Kvar satt jag, mycket lättad men också barnsligt uppspelt över att ha blivit stoppad av polisen och kommit undan utan böter eller dylikt. Och lite för att polisbilen och konstapeln var som hämtade ur en amerikansk film... Skitcoolt!