Nu är jag arg på bil-fan!

och på snön!!! Egentligen är det väl kombinationen bil-fan och snön som gör mig mest arg. Snön har gjort sig omöjlig att skotta. Ett tunt lager pudersnö över en tjock skare som man skulle behöva en svetslåga för att ta sig igenom. Möjligtvis skulle morfars väghôvel klara jobbet, kanske. Lägg då sedan till en bakhjulsdriven, överdimensionerad bil med extremt slita däck och en Torvaldan som vill ut ifrån uppfarten som lutar halvbrant uppåt. Det bör tilläggas att Torvaldan gillar att gasa vilket försvårar det hela ytterligare.
Att försöka skotta gav jag upp rätt snabbt. Tänkte att det borde gå ändå... Jag försökte fyra gånger men alla gånger fastnade jag mitt i den lilla backen. En gång var jag riktigt nära att halka ner i slänten bredvid uppfarten. Lite lätt irriterad ska jag till att börja skotta igen men då dyker en hjälte upp. Han provar att köra uppför och det går på en gång.
- Du får inte gasa så hårt, sa han.
Hmm, har jag hört det förut?
Okej, nu var väl allt frid och fröjd. Jag brummade iväg nedför berget, fixade nya vinterdäck och tuffade uppför berget igen. Utan att gasa för mycket en enda gång. Hur skulle jag göra nu? Vart skulle jag parkera? Jag bestämde mig för att backa ner på vår uppfart. Tänkte att det borde bli enkelt att ta sig upp igen nu när jag har bra däck. Samtidigt som jag tänkte allt det där råkade jag svänga lite för mycket och råkade hamna i ena snövallen. Ungefär 5 centimeter ifrån en stor tall. Å där satt jag fast. Väldigt fast! Det tog mig och Kalle över en timme att komma loss. Jag var väldigt arg hela tiden. Inte på stackars Kalle som tyvärr fick utstå mitt fräsande utan på mig själv och vår överdimensionerade bil-fan.