Romme

Sitter i soffan och tinar efter en härlig men kall skiddag. Lägsta temperaturen som var uppskriven var -23°C och den högsta -14°C. Burr! Backarna var riktigt bra och den hyrda utrustningen var grym. Jag fick plats med en mindre balsal i pjäxorna och trots kylan höll fötterna sig varma. Skidorna gled förträffligt bra och stålkanterna greppade den värsta isen. Underbart! Nu längtar jag verkligen efter de två dagarna i Whistler.

Hur var då blåbärssoppan? Sådär måste jag säga. Smaken var surt vattnig med en aningens smak av blåbär. Måste ju bli godare om man gör det själv med mer blåbär?!
En hit däremot är pannkakor med jordnötssmör och banan.

Såhär vackert var det i Romme idag.


och så här galen ser man ut när det är kallt. (Visst börjar jag se lite gammal ut? Rynkor i både panna och runt ögonen. Äntligen!)

Det går utför...

Imorrn går det utför. Det ska åkas skidor nånstans i Dalarna vilket betyder att jag måste gå upp om fyra timmar för att hinna med bussen. Herregud! Gör jag verkligen detta frivilligt. Förhoppningsvis kan vi sova gott på bussen. Det lär behövas.

Dagens sockerproblematik:
1. Vad gör man när man inte kan ha varm Oboy i termosen? Jo man testar osötad blåbärssoppa. Kanske smakar det skit? Kanske smakar det gott? Återkommer med recension imorrn.
2. Vad gör man när det är efterrätt till fredagslunchen? Man konstaterar att kladdkaka har jag ätit mer än tillräckligt de senaste åren och att jag nog överlever utan ytterligare en portion. (Ja! Jag är mycket stolt över mig själv.)

Sinnesförvirringen

och så den utlovade bilden på nya hårfärgen.

Fräls oss ifrån frestelse...

Ikväll kom första frestelsen i form av både chips och sötsaker. Jag tycker ju att det har gått så bra (jag vet, bara tre dagar än så länge, men ändå!). Jag hade liksom inte räknat in den där sociala biten.
Vi var tre stycken gamla kollegor som skulle käka middag ihop och snacka skit. Vi skippade krogen för att istället fixa eget käk hemma hos Anders. I affären dyker diverse önskemål upp om snacks före maten och efterrätt.
Här kommer problemet. Ska man vara som de andra eller ska man stå på sig och vara en tråkmåns? Jag gjorde det enkelt för mig och skyllde på stackars Kalle. Jag sa som det var att jag var tvungen att böta hundra spänn till honom om jag käkade nått sött och ytterligare en hundring om jag käkade chips. Istället föreslog jag en fruktsallad till efterrätt och att de skulle hålla chipsen långt bort från mig. Det hela löste sig mycket bra och kvällen var mycket trevlig. Trots att den var både socker och chipsfri. Det kanske går vägen det här?!

fröken hemlig agent

Jag fick just ett intressant telefonsamtal. Jag har fått ett uppdrag som jag inte får berätta för någon. Ni alla vet ju hur bra jag är på hemligheter... Kommer gå finemang det här!

En bild på sinnesförvirringen ska jag försöka fixa. Har inte lyckats fånga den på bild än. Ikväll kanske...

Och så råder ett allmänt undantagstillstånd här hemma gällande socker och chips. Sockret är inga problem (än så länge) men chipsen... där har vi min akilleshäl. Kalle och jag har detta som ett projekt under en månad med start i måndags och förhoppningen är att slippa sötsuget (och chipssuget) framöver. En liten inspirationskälla som även hälsar att man mår bättre och att mat smakar mycket bättre är Monster-Marie. Skulle man freaka ut och äta nått sött får man böta 100:- Vem är rikast när månaden är över? Kalle eller jag?

Fy satan vad ont i fötterna jag har!

Ifall nån undrar alltså...
Har varit på SVT-fest ikväll. Kön till baren var oändligt lång så då finns inte så mycket annat att göra än att dansa fötterna ur led. Måste säga att jag antagligen har världens bästa kollegor (2000 st) som bidrog med riktigt bra stämning. Så här kul har jag inte haft på länge.
Inte gjorde det nått heller att min nya hårfärg verkar falla folk på läppen. Får överväga om detta tillstånd av sinnesförvirring är här för att stanna.
Sen var jag oekonomisk och tog en taxi hem. Underbart och jag njöt hela långa vägen till världens ände. Och inte blev det sämre när jag kom hem och upptäckte ett paket Billy's Pan Pizza i frysen. Ingen helkväll utan lite fyllemat.
Tack och gonatt!

Hjärnblödning var det här...

Jag har uppenbarligen en hjärnblödning. Var till frisören idag för lite klippning av topparna. Det slutade med att jag gick därifrån med en brunröd färg på hela håret. Ops!
Sen gick jag förbi Kicks för att köpa en ny mascara och kolla in om det fanns nån vettig foundation. Gick därifrån med ett mineralpuder som kostade alldeles för mycket. Ops!
Nu ska jag testa det där pudret innan jag åker till Karin för att käka middag. Ska bli spännande att höra vad hon tycker om min tillfälliga sinnesförvirring.

onödig information

Det här med att släppa väder är skitsnack! Här släpps orkan efter orkan... (kålpudding till middag). Tur att Kalle är borta hela natten på jobb.

Skidor o semlor

Det här var helgen då vi skulle börja packa inför flytten. Meeen, lite annat kom emellan...

Som att åka skidor i Hammarbybacken m brorsan, hans kompis och Karin.
Coolt att kunna åka tunnelbana och tvärbana till skidbacken. Stockholm är underbart!
Med skidor på fötterna blir man såhär glad...


Idag har vi haft visning på nuvarande lägenhet och man kan ju tycka att det borde få oss att sätta fart med packandet. Men icke. Hursomhelst brukar man ju hinna med det även om det alltid blir lite stressigt. Istället bakade vi egna semlor. Mycket gott och mycket roligare än att lägga saker i kartonger.


Imorgon är det dags för jobb igen och jag är inte ett dugg peppad. Jag ska redigera för Hockeykväll i ett block som jag inte brukar sitta i så det blir nog spännande bara jag orkar röva mig upp ur sängen.

Givakt!

Inte så att jag vill sadla om till militär men försvarsmaktens officerstester på nätet är grymt roliga. Även om de är brutalt ärliga och talar om att "din impulskontroll är bristfällig". Här är en länk till samarbetstestet som nog är roligast. Speciellt om man hamnar i en bra grupp.

http://team.forsvarsmakten.se/

Utläst

Å nu har jag läst ut Millenium-serien. Längesedan jag fastnade så i ett par böcker... men nu är det dags att sova tror jag.

Malaysia i maj

Jojo, då var jag igång med resandet igen. Höll mitt löfte till mig själv att stanna hemma i alla fall 6 månader (okej, jag tummade några dagar) men nu är det igång igen och det känns underbart. Karin och jag har precis bokat en nästan tre veckor lång semester i Malaysia. Det är fjärde året i rad som vi åker ihop utan karlarna och även denna gång blir det till ett muslimskt land. Har vi en Hang-up måntro? Om någon känner sig sugen på detta resmål kan jag upplysa om att Qatar Airways har riktigt bra pris. Endast 4009:- tor Stockholm - Kuala Lumpur.


I maj är det vi som sitter som brudarna på bilden (hoppas jag).

USA ett land i tredje världen

Nu var det ju Kanada jag bodde i men kände ändå igen mig i Michael Winiarskis text USA ett land i tredje världen.
Att skaffa mobilabonnemang i Kanada är en snårig djungel där jag visste mer om mobilteknologi än försäljarna. Internet på hotellen fanns i bästa fall i lobbyn och Internetbank? Vad är det? Ja, läs så förstår ni...

Det var en av mina föregångare som DN-korrespondent i Washington som en gång sade att USA är ett fantastiskt land, med underbar natur och sevärdheter och fascinerande människor. Men så lade han till: Glöm inte att USA är ett land i Tredje världen.
Det har jag redan efter ett par veckor, i det som maktpolitiskt är "världens huvudstad", erfarit på flera sätt. Det kan handla om små detaljer som att det ofta är omöjligt att betala räkningar över nätet. I stället tvingas man använda små papperslappar som läggs i ett kuvert och postas. Betalningen försenas med veckor.
Hanteringen kallas för checkar. Det är ungefär lika modernt som när demokraternas senatsledare använder "N"-ordet om afroamerikaner.
Värst är förmodligen telefonsystemet, som gör det svårt att tro att den första telefonen faktiskt skapades i USA. För att skaffa ett mobilabonnemang i Sverige lyfter man på luren och hela kontraktet (bestående av en inspelad konversation) är klart på ett par minuter.
Inte så enkelt här.
Man måste inställa sig personligen på ett av bolagets kontor, utrustad med ett Social Security Number (som jag dessförinnan väntat på i tre månader) och en stor summa pengar. Sedan tar det ungefär en timme - och travar med dokument att signera innan det är klart.
När den utmattande processen är över går man hem och äntligen kan man ringa. Till redaktionen i Stockholm.
Nej, inte så enkelt här.
Jag slår numret, det plingar till i örat, och en automatisk röst meddelar att "det internationella samtal du försökt ringa är inte tillåtet från denna linje".
Det måste vara något fel. Jag försöker med bolagets kundtjänst, och där får jag veta att jag inte får ringa till utlandet. Det går för sig först sedan jag har haft abonnemanget i tre månader.
Först tror jag att jag hört fel. Men hon upprepar att det är så, enligt någon bestämmelse som hon läser upp. Jag frågar då vad hon har för råd att ge. Vad ska jag göra om jag vill ringa utomlands? Det blir tyst i andra änden. Hallå?! Nej, hon har inget svar.
Här måste jag citera Thomas Friedman, författare och kolumnist på New York Times, som besökte Köpenhamn under FN:s klimatkonferens i december. Han konstaterade hur nedstämd han blev när han kom hem till USA från det högteknologiska Danmark, där han åkt förarlösa tåg och telekommunikationerna fungerade. Med mobilen kunde han ringa över hela världen: "Att resa från Danmark till USA var som att förflytta sig från Jetson till Flintstone. Efter att jag landat på Newark Airport försvann mobilsignalerna hela tiden under tågresan från New York till Washington DC."
Thomas Friedman menar att USA måste ta itu med sin modernisering och satsa på "grön" modern högteknologi för att inte bli omkört av Kina, Indien och Brasilien. Så sant. (Michael Winiarski, dn.se 2010-01-12)

Note to self

Igår klantade jag mig rejält. Jag kom hem sent från jobbet (som vanligt) och var full av energi av nån outgrundlig anledning och började vika tvätt och koka potatis till matlådan. För att sedan lugna ner mig så att jag skulle kunna somna la jag mig i soffan och läste lite. Är i mitten av den tredje Milleniumboken och efter ett tag kollade jag på klockan - 02.27!!!
Imorse ringde klockan 8.00 och det var dags att gå till jobbet. Har varit extremt trött hela dagen och trögtänkt. Gjorde det jag skulle och gick hem och parkerade mig i soffan. Kalle hämtade gudomlig thaimat och sedan tog jag en ofrivillig tupplur. Jag orkade inte gå ner i gymmet för att träna som planen var och choklad har jag ätit.
Så note to self:
Slarva inte med sömnen! Då skiter sig alla planer på att leva sunt och att göra ett bra jobb.

Check!

Springa på löpband - check!
Bada bastu med tjejsnack - check!
Producera inslag till Sportnytt - check!
Käka middag med goda vänner - check!
Dricka öl med goda vänner - check!
Tappa bort favoritörhänget - check!
Ha en riktigt bra dag - check!
Gå och lägga sig - jobbar på det

Korkat

Idag var dagen då jag smått motvilligt gick till jobbet. Trots sällskap av Salander & co var vägen lång. I skrivande stund "bara" 51 dagar kvar till flytt. Kan kanske vara dags att börja packa.
Utöver redan plussade kilon på kroppen kunde 2 läggas till efter semester och julhelgen. Motivationen för att bli av med fettet är ovanligt hög. Därav en jungfruresa på löpbandet innan jobbpasset. Oerhört korkat att springa som en dåre på ett och samma ställe! Men vad gör man? Kyla, snö och is sätter stopp för min lust att kuta utomhus. Imorgon tänker jag göra om samma korkade syssla innan jobbet tillsammans med en kollega. Har jag tur blir det lite tjejsnack i bastun som belöning.

Beroende

Ojoj, jag är verkligen fast i skiten. Har ägnat merparten av mina fyra lediga dagar till att vandra omkring i Stieg Larssons värld. Jag vet inte varför jag fastnar. Det är ju liksom en vanlig deckare. Fast med karaktärer som fängslar.
Idag var jag bara tvungen att läsa ut andra boken innan jag kunde göra nått annat. Helt sjukt! Låg i soffan och plöjde pocket när Kalle kom in och frågade om jag verkligen kunde se texten. Insåg då att det blivit ganska mörkt och att det var ju lite knepigt att se orden.
Till slut var boken utläst och jag tog mig in till stan för att inhandla ett par skor som jag spanat in före jul. Det kändes osmart att köpa dem då och hoppades på den magiska julrean. Den visade sig vara mer nådig än vad jag hoppats på då skorna var nedsatta med 50%. Tackar så mycket! Slog på stort och inhandlade även sulor som är bra för fötterna och lite skokräm (tantvarning!!!).
Det känns som om jag varit på en andra semester men imorgon är det dags att börja jobba ordentligt. 7 dagar på raken... vi ses på andra sidan.

Ledigt minsann

Idag skulle jag varit ledig men som vanligt ringde bokaren och grusade mina planer. Matlåda införskaffades (jupp, fläskfilé i den) och sedan smsade redaktören sent igår kväll och beklagade strulet men avbokade mina tjänster. Kan inte påstå att jag blev särskilt upprörd. Istället har jag sett till att vara extremt ledig. Gick upp på tok försent bara för att äta frukost och sedan återvända till sängen och Flickan som lekte med elden.
Där låg jag tills Kalle gick till jobbet och Karin nappade på mitt erbjudande om middag och film. Då rövade jag mig upp ur sängen och ner i badet.
Lagom till att jag var torr plingade det på dörren och vi handlade julmust på rea och thaimat i kiosken. Såhär en film senare (Bedtime stories) är jag ensam igen och ska ägna mig helhjärtat åt Stieg. Det är vad jag kallar en ledig dag. Jobba, städa och laga mat får jag göra nån annan dag. Hepp!

Alltså det här med matpriser...

Jag förstår inte!
Tänker laga billig matlådemat under januari och traskar upp till affären för att inhandla köttfärs. Väl i affären kan det konstateras att köttfärsen minsann kostar 95 (jävla) kronor per kilo. Ett mindre rån kan tyckas utan att överdriva det minsta.
En meter till höger om den svindyra köttfärsen ligger en gäng fläskfiléer och ser delikata ut. Priset är 89 kronor per kilo. Inte så svårt val eller hur? Men hur i hela fridens namn kan en fläskfilé vara billigare än köttfärs? Denna goda köttbit fraktas hela vägen ifrån Danmark och lyckas ändå vara billigare än köttfärs (överblivna slaktbitar?) från det egna landet. Något måste vara fel i systemet/produktionen. Antingen i Svea rike eller hos danerna. Kan någon förklara?

2009

Jaha, mina kära vänner, Gott nytt år!
Många säger att 2009 var ett skitår. Jag vet inte om jag kan hålla med. 2008 var ett helt galet bra år som är svårt att toppa så det lägger vi ner på en gång. Men 2009 var året där galenskaperna fortsatte, fast i lite lugnare takt. Vi kör en repris från förra året och skriver en trevlig liten lista på att jag har:

- kört bil på "fel" sida vägen
- sett pingviner
- varit på Robben Island (Mandelas fängelseö)
- (Nästan) varit på Godahoppsudden
- besökt två kåkstäder utan att dö/bli rånad/bli våldtagen
- kört igenom Johannesburg City och undkommit med livet i behåll
- varit på Safari och sett lejon, elefanter, giraffer, noshörningar, bufflar etc.
- gjort manikyr
- åkt snowtube
- upptäckt Quiznos himmelska baugetter
- sett två NHL-matcher (och Henke Lundqvist i underställ)
- besökt ett Sugar Shack (gör inte det)
- promenerat på Times Square
- varit på bröllop i Central Park
- sett Niagarafallen
- sett det mest fantastiska fyrverkeri på La Ronde i Montréal
- åkt Greyhoundbus
- firat midsommar i New York
- varit på chokladrestaurang
- blivit "konsult" och fått den första tillsvidareanställningen
- chartersemestrat i en solstol på Gran Canaria med familjen
- börjat virka (på en halsduk som kanske blir klar 2011)
- börjat jogga (kommer jag fortsätta under 2010?)

Undrar vad som kommer stå på 2010 års lista? En flytt och en jobbresa till Vancouver är inplanerade så helt tom kommer listan inte att bli. Spännande!